Japan återhämtar sig från mars månads ”trippel-katastrof” i form av en kraftig jordbävning som ledde till en tsunami som i sin tur utlöste en allvarlig kärnkraftsolycka. Var och en av dessa tre händelser kan för sig klassificeras som några av de allvarligaste i modern tid i världen. Även om det japanska produktionsmaskineriet redan i stor utsträckning har återstartas, så är konsekvenserna för Japans ekonomi förmodligen mer långtgående än vad som ursprungligen rapporterats, inte minst vad gäller fortgående produktions- och leveransavbrott på grund av bristande elförsörjning. Omedelbart efter katastrofen förlorades cirka 30 procent av den totala kapaciteten för elproduktion som en följd av omfattande driftsstopp för kärnkraftsverk och kraftverk drivna av fossila bränslen. Regeringen har aviserat aggressiva mål för energibesparingar för både företag och hushåll - till exempel en 15 procentig generell minskning av strömförbrukningen inför sommaren för att förhindra massiva planerade strömavbrott. Mer långsiktiga åtgärder kommer att leda till ökande investeringar i förnybar energi.

Katastrofen har också genom störningar i de globala leveranskedjorna påmint om Japans centrala roll som leverantör – speciellt inom bilindustrin. Nedan redovisas ett antal större policykonsekvenser som katastrofen gett upphov till.

• Sverige och Japan är bägge beroende av en stabil elförsörjning, inkluderande el från kärnkraft. Den unika kärnkraftsolyckan i Japan kommer att återverka på kärnkraftsindustrin globalt i årtionden. Det internationella samfundet har redan i ljuset av lärdomarna från Fukushima initierat åtgärder för att kontrollera säkerheten vid alla kärnkraftsverk. En riskanalys bör breddas, då i fallet Japan även en stor mängd kraftvärmeverk slogs ut på grund av otillräckligt skydd mot tsunami.

• De aggressiva inledande och förväntade långsiktiga förändringar av politiken kring energiplanering, särskilt energihushållning och förnybar energi val, bör följas i linje med Sveriges ambitioner på detta område.

• Förenkling av regelverk och kontinuerlig omprövning om vilka policies som skapar hållbar tillväxt är lika relevant för Sverige som för Japan. Om t.ex. policyinstrument som särskilda ekonomiska zoner nu används i Japan kan det vara av intresse att följa upp resultaten under de kommande åren. Ett annat område av intresse är nytänkande vad gäller finansiering av små och medelstora företag.

• Nationell krisplanering och hantering i efterdyningarna av katastrofen i Japan erbjuder många lärdomar, särskilt i resurshantering, mellan offentliga sektorns samarbete och kommunikation med allmänheten. Det är områden där Sverige aktivt har möjligheter att fånga in kunskap genom att öppna upp en dialog mellan svenska och japanska aktörer.
 

In English:
Japan is recovering from the March triple-catastrophe in the form of a massive earthquake causing a tsunami, which together triggered a nuclear plant accident. Each of these three events can individually be classified as some of the most serious ever recorded.
Although the Japanese production machine already has been re-started to a large extent, the consequences for Japan’s economy following the earthquake could to be more far-reaching than initially thought. Not least in terms of the production and supply line disruptions due to the electricity supply shortage. Immediately after the disaster, approximately 30 per cent of the total electricity generating capacity was lost due to halt of both nuclear and thermal power plants. The government has announced aggressive energy-saving targets for both industry and the public – for example a 15 per cent across-the-board reduction in the summer peak power consumption in an effort to prevent massive blackouts. More long-term measures will lead to more investments in renewable energy and the previous goal to increase nuclear power to 50 per cent of the electricity has been replaced with work on a new basic plan for energy focusing more on renewable energy.

The disaster has also pinpointed how important Japan is in the global supply chain of a whole variety of goods with the disaster causing remarkable disruptions in especially car manufacturing worldwide.
Below are some major consequences in terms of policy following from the disaster:

• Sweden and Japan share a dependence on nuclear energy. Measures, both technical but also regulatory, in order to make energy as safe as possible should be followed. The nuclear accident in Japan will have repercussions on the nuclear industry worldwide. A risk assessment should, however, go beyond nuclear power as also a number of thermal power plants were damaged.

• The aggressive initial and expected long-term policy changes on energy planning, especially energy conservation incentives and renewable energy choices, should be followed in line with Sweden’s ambitions in this area.

• Simplification of regulation and continuous rethinking on what policy practices that creates sustainable growth is as relevant for Sweden as for Japan. If policy instruments such as special economic zones, materializes it could be of interest to follow up outcomes in the coming years. Another area of interest is financing of small and medium sized companies.

• National crisis planning and handling in the aftermath of the catastrophe in Japan pinpoints lessons especially in resource management, inter-government cooperation, and communication to the public. These are areas where Sweden actively should extract knowledge by opening up a dialogue between Swedish and Japanese actors.