Översyn av statligt finansie­rat företagsfrämjande

Tillväxtanalys fick i juni 2024 i uppdrag av regeringen att ge förslag på hur det statligt finansierade företags­främjandet, på en övergripande nivå och samman­taget, kan vara utformat så att olika stöd och bidrag kompletterar varandra och används så effektivt som möjligt. Tillväxtanalys har utöver den slutredovisning som publicerades den 14 januari 2026 lämnat två delredovisningar inom uppdraget.

Läs mer om regeringens uppdrag till Tillväxtanalys

Förslag för ett mer effektivt och ändamåls­enligt företags­främjande

I uppdragets slutredovisning lämnar Tillväxtanalys ett antal åtgärdsförslag som syftar till ett mer effektivt och ändamålsenligt företagsfrämjande. En viktig utgångspunkt för de förslag som lämnas är kraven om att statlig verksamhet ska präglas av hög effektivitet och en god hushållning med statens resurser. Tillväxtanalys har även tagit hänsyn till regeringens förvaltningspolitiska inriktning om en samverkande och effektiv stats­förvaltning, det näringspolitiska målet och delmålen om stärkta förut­sättningar för innovation och förnyelse, stärkt entreprenörskap och goda ramvillkor samt regeringens mål för förenklings­politiken.

Illustrationen ger en överblick av de områden som Tillväxtanalys lämnar förslag inom

Åtgärdsförslagen syftar bland annat till att skapa en bättre översikt som kan utvecklas över tid och stärka samordningen av genomförandeaktörer. Idag hanteras det statliga företags­främjandet av över 70 enskilda aktörer. I rapporten föreslås därför att regeringen ser över och tydliggör vilka aktörer som ska vara verksamma inom företagsfrämjandet samt hur olika aktiviteter ska följas upp. För att avgöra vilken typ av satsningar som är mest effektiv behövs också fördjupad kunskap om hur olika aktiviteter fungerar och vilka effekter de har samt hur de bäst kan komplettera varandra. Med anledning av detta lämnas ett antal förslag som syftar till stärkta förutsättningar för effektvärdering.

Tillväxtanalys har identifierat ett antal frågor som bör granskas ytterligare men som inte varit möjliga att utreda inom ramen för detta regeringsuppdrag. Därför lämnas även ett antal förslag på nya utredningar och/eller uppdrag.

Resultat från uppdragets delredovisningar

Definition av statligt företagsfrämjande

I uppdragets första delredovisning definierade Tillväxtanalys statligt finansierat företagsfrämjande som aktiviteter vars primära syfte är att främja investeringar, stärka konkurrenskraften eller stödja företagens ekonomiska utveckling.

Det statliga företagsfrämjandet omfattar delar av den statliga garanti- och utlåningsmodellen, ett antal skattenedsättningar, reduktioner och avdrag (skatteutgifter) som finns på stats­budgetens intäktssida samt en rad olika aktiviteter och åtgärder som finansieras via statsbudgetens utgiftssida – det omfattar exempelvis direkta företagsstöd, rådgivning, regelförenkling, allmänfrämjande verksamhet, lån och riskkapital. I det statliga företags­främjandet ingår även nio statligt ägda bolag och två stiftelser.

Över 122 miljarder i statligt företagsfrämjande 2025

Tillväxanalys identifierar i den andra delredovisningen 55 sakanslag (varav 37 har beräknats) och 66 myndigheter som har någon form av företagsfrämjande uppgift. Länsstyrelser och universitet/högskolor räknas som en myndighet vardera vilket innebär att antalet enskilda aktörer är högre. Givet vald definition och avgränsning har vi skattat det statligt finansierade företagsfrämjandet till drygt 122 mdkr år 2025, fördelat på:

• 48 skatteutgifter på 109,29 mdkr.
• 37 beräknade sakanslag motsvarande 13,18 mdkr.

De beräknade sakanslagen återfinns inom kategorierna infrastruktur, jordbruk, näringslivs­utveckling samt utbildning och forskning. Ytterligare 18 sakanslag innehåller medel som får användas till företagsfrämjande aktiviteter men där har det inte varit möjligt att beräkna hur stor andel av det totala beloppet som är företagsfrämjande. Efter att ha exkluderat uppenbart icke företagsfrämjande aktiviteter inom dessa anslag summerar de till knappt 100 miljarder.

Beräkningarna av företagsfrämjandets omfattning har gjorts utifrån en försiktighetsprincip där skattningen endast inkluderar skatteutgifter och beräknade sakanslag. Om även de oberäknade anslagen och myndigheternas förvaltningskostnader inkluderas är det företags­främjande beloppet på utgiftssidan betydligt högre. Till exempel uppgår de sammanlagda förvaltningskostnaderna för de 27 myndigheter som hanterar företagsfrämjande anslag till drygt 34 mdkr. Utöver det avsätter också övriga 39 myndigheter resurser för att arbeta företagsfrämjande enligt uppgift och uppdrag i instruktioner eller regleringsbrev.