Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Förslag om tillfälligt höjd subventions­grad för rotavdraget

Sammanfattning av Tillväxtanalys svar, där man bedömer att Förslaget om tillfälligt höjd subventions­grad för rotavdraget är ett förhållandevis dyrt förslag med oklara effekter. Regeringen bör inför framtiden ta fram åtgärder med tydligare positiva konjunkturella och långsiktigt tillväxtfrämjande effekter. Läs mer om förslaget och Tillväxtanalys svar.

Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss (Fi2025/00708) av Finansdepartementet för yttrande.

2025-03-28

Sammanfattning

Tillväxtanalys bedömer att det är ett förhållandevis dyrt förslag med oklara effekter. Regeringen bör inför framtiden ta fram åtgärder med tydligare positiva konjunkturella och långsiktigt tillväxtfrämjande effekter.

Relativt stora negativa offentligfinansiella effekter

Enligt promemorian bedöms förslaget – höjd subventionsgrad i drygt 7,5 månader – minska skatteintäkterna med 4,35 miljarder under 2025. Som jämförelse motsvarar det drygt 14 procent av det totala reformutrymmet som fanns i budgetpropositionen för 2025 (höstbudgeten).¹

Med oklara effekter

Enligt konsekvensanalysen är det oklart om förslaget får någon effekt på sysselsättningen i ekonomin som helhet. Och om det får en positiv effekt är det oklart hur omfattande denna är.

Tillväxtanalys delar bedömningen att sysselsättnings­effekterna framstår som osäkra och att det inte kan uteslutas att effekterna blir försumbara. De personer som sedan tidigare har ett jobb inom ROT-sektorn har i hög grad också en utbildnings på minst gymnasial nivå.² Den aktuella åtgärden är därmed riktad mot personer som troligtvis hade klarat sig bra på arbetsmarknaden även utan stöd.³

Och oklara alternativa åtgärder

I promemorian saknas en diskussion kring alternativa åtgärder för att stimulera sysselsättningen och/eller byggsektorn. Detta hade dock varit önskvärt, givet de relativt stora negativa effekterna på skatteintäkterna i kombination med de oklara sysselsättnings­effekterna.

För att stimulera byggsektorn hade det sannolikt varit effektivare med renovering av skolor, fritidsgårdar, idrottshallar eller andra likvärdiga offentligt ägda lokaler. Detta skulle i princip kunna vara samma typ av renoveringar som ger en individ rätt till ROT-avdrag och använder samma typ av arbetskraft. Nackdelen med dessa typer av förslag är att de tar längre tid att planera och införa.

Ur ett långsiktigt tillväxtperspektiv framstår utbildningssatsningar som en effektivare åtgärd än nuvarande förslag. Rätt utformat kan det också vara en effektiv konjunkturåtgärd. Det skulle kunna vara åtgärder som tillfälligt ökar arbetslösas incitament till utbildning mot ett bristyrke (givet att det finns lediga utbildningsplatser). Tillfälligt och riktade förstärkningar av studiemedel är en möjlighet. Detta kräver dock mer planering än vad som gäller för det aktuella förslaget. Tillväxtanalys rekommenderar därför regeringen att redan nu se över möjligheten att i framtiden använda sig av mindre osäkra och mer effektiva stabiliseringspolitiska åtgärder än förstärkta ROT-avdrag.

---------

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Magnus Gustavsson. I ärendets handläggning har även avdelningschef Marie Gartell medverkat.

Sverker Härd
Generaldirektör

¹Se https://www.regeringen.se/artiklar/2024/09/budgeten-for-2025-pa-fem-minuter/ Länk till annan webbplats. (hämtad 2025-03-28).

² Tillväxtanalys (2019). ROT-reformen – beskrivning av företagens utveckling 2010–15. PM 2019:02.

³ För en ingående diskussion, se Forslund, A (2018). Subventionerade anställningar – avvägningar och empirisk evidens”. IFAU Rapport 2018:14.