Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Goda och fler möjligheter till ökat välstånd
Ökad produktivitet är en förutsättning och en hörnsten för såväl Sveriges konkurrenskraft som för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Med över 1 200 sidor och 300 förslag och bedömningar anser Tillväxtanalys att Produktivitetskommissionens båda betänkanden utgör ett omfattande och gediget underlag för det fortsatta arbetet att förbättra svensk produktivitetstillväxt.
Remissvar till Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96)
Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss för yttrande.
2026-02-02
Tillväxtanalys övergripande utgångspunkter
Tillväxtanalys har i detta remissvar främst valt att kommentera de förslag och bedömningar som ligger inom de områden där myndigheten har särskild kompetens, för att på bästa sätt bidra till det vidare produktivitetsarbetet. Myndighetens remissvar baseras primärt på våra egna rapporter och tidigare remissvar, men sekundärt även på extern forskning som är relativt entydig i sina rekommendationer.
Vi har i huvudsak valt att inte kommentera de delar som berör produktivitetsutveckling inom offentlig förvaltning, eftersom dessa frågor ligger utanför vårt uppdrag och kompetensområde. Tillväxtanalys huvudsakliga uppgift och roll är att genom analyser och utvärderingar bistå regeringen med underlag i syfte att utveckla, ompröva och effektivisera den näringspolitiken.
Kunskapsunderlag för näringspolitiska insatser är avgörande för att utveckla, ompröva och effektivisera tillväxtpolitiken. Effektutvärderingar utgör en hörnsten i detta arbete då de syftar till att fastställa i vilken utsträckning utfallet kan tillskrivas den genomförda åtgärden.¹ Ett mer evidensbaserat beslutsfattande fordrar därför fler effektutvärderingar. Dessa fördjupar förståelsen både för enskilda insatser och för politikens samlade effekter, vilket skapar större möjligheter att ompröva politiska beslut och över tid utforma politiken på ett mer träffsäkert och effektivt sätt.
För att möjliggöra tillförlitliga effektutvärderingar är en central utgångspunkt för Tillväxtanalys att förutsättningarna för effektutvärderingar behöver stärkas. Detta gäller för såväl direkta stöd och bidrag som för olika skatteutgifter. I slutändan bidrar detta till att statens resurser används mer effektivt och skapar en god hushållning av statens skattemedel. Viktigt att notera är dock att det varken vore kostnads- eller resurseffektivt att utvärdera alla aktiviteter.
Utifrån ett företagsfrämjande perspektiv är Tillväxtanalys generellt positiva till förslag som syftar till stärkta ramvillkor för näringslivet. Strukturella och institutionella förutsättningar såsom regelverk, skattesystem, infrastruktur och kompetensförsörjning utgör de ramvillkor som är grunden för ett väl fungerande näringsliv. Genom att kontinuerligt förbättra ramvillkoren för näringslivet har staten goda möjligheter att påverka förutsättningarna för tillväxt, innovation och entreprenörskap.
Vi är också särskilt positiva till de förslag som syftar till tydligare styrning, bättre samordning och förbättrad uppföljning av det statliga företagsfrämjandet liksom de förslag som syftar till att skapa mer effektiva och ändamålsenliga stödåtgärder.
I Produktivitetskommissionens del- och slutbetänkande lämnas ett antal förslag som tangerar de åtgärdsförslag som Tillväxtanalys lämnat inom ramen för Uppdrag att se över hur det statligt finansierade företagsfrämjandet kan bli så effektivt och ändamålsenligt som möjligt (KN2024/01306).²
Till sist vill Tillväxtanalys framhålla att det hade varit önskvärt att de två betänkandena hade remitterats separat. Delbetänkandet publicerades redan i april 2024 och ett remissförfarande närmare i tid hade varit mer ändamålsenligt.
Remissvaret i sin helhet pdf, 606.3 kB.
---------
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Petter Svärd. I ärendets handläggning har även Marie Gartell, avdelningschef, och Peter Frykblom, chefsekonom, medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör
[1] Se Tillväxtanalys rapport Förslag till förbättrade förutsättningar för en evidensbaserad näringspolitik (2023) för en mer utförlig diskussion om adekvata förutsättningar för att utforma en effektiv näringspolitik.
[2] Samtliga åtgärdsförslag återfinns i Tillväxtanalys. (2026). Mot ett mer effektivt och ändamålsenligt företagsfrämjande. Slutredovisning av regeringsuppdrag KN2024/01306. PM 2026:01.