Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Miljömålsberedningens betänkande, Sveriges nationella klimatmål - uppdaterat etappmål till 2030
Tillväxtanalys tillstyrker Miljömålsberedningens förslag att det nationella klimatmålet för 2030 ligger fast och att ambitionsnivån bibehålls. Den föreslagna uppdateringen preciserar att utsläppen i ESR-sektorn senast år 2030 bör vara minst 60 procent lägre än utsläppen 2005, där högst 10 procentenheter får ske genom kompletterande åtgärder. Vi välkomnar att den nya målkonstruktionen utformats med målsättningen att ambitionsnivån ska hållas intakt jämfört med nuvarande mål.
Angånede remittering av Miljömålsberedningens betänkande, Sveriges nationella klimatmål - uppdaterat etappmål till 2030
Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss av Klimat- och näringslivsdepartementet för yttrande.
2025-12-23
Vi välkomnar särskilt de förslag som syftar till att bibehålla långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens i det svenska klimatarbetet. Ur ett näringslivsperspektiv är det av avgörande betydelse att långsiktigt stabila spelregler upprätthålls, eftersom detta minskar den politiska risken vid företagens stora och nödvändiga investeringar i klimatomställningen. Miljömålsberedningen betonar att en bred politisk förankring i Sveriges riksdag kring de klimatpolitiska målen utgör en säkerhet för de företag som avser göra långsiktiga investeringar som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.
Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma hur den nationella målstrukturen samspelar med EU:s klimatpolitik och utsläppsmarknader. Det är därför angeläget att fortsatt följa utvecklingen inom EU:s klimatpolitik och ta hänsyn till kostnadseffektivitet i utformningen av den svenska styrningen för att inte skapa merkostnader.
Att behålla nationella etappmål bidrar med stabilitet för svenskt näringsliv vid eventuella svängningar i den europeiska politiken. Det nationella etappmålet till 2030 fungerar som en tydlig inriktning för hur Sverige avser att implementera EU-lagstiftningen och utgör ett delmål på vägen mot det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045.
Att ändra basåret till 2005 och revidera delmålet till 60 procent av utsläppen i ESR-sektorn bidrar till ökad tydlighet och jämförbarhet med Sveriges EU-åtaganden. Att målen fastställs vid en nivå som är så pass lik dagens etappmål skickar en tydlig och stabil signal till marknaden om att omställningen fortsätter.
---------
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Eva Alfredsson och Tobias Häggmark. I ärendets handläggning har även avdelningschef Marie Gartell medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör