Invandring och entreprenör­skap – en kunskapsöversikt

Tillväxtanalys kunskapsöversikt sammanfattar litteraturen kring invandring och entreprenör­skap och redovisar både internationell och svensk forskningen kring invandringens samband med entreprenörskap. Rapporten redogör också för centrala teoretiska perspektiv, såsom blandad inbäddning, etniska enklaver och transnationellt entreprenörskap, som förklaringar till invandrares affärsverk­samhet i olika sammanhang.

Sammanfattning

Många definitioner försvårar för forskningen

I forskningsfältet entreprenörskap finns en stor variation i de definitioner som används. Det kan ibland bli ett problem. En entreprenör kan vara en person som ser små möjlig­heter att hitta information som skulle kunna gynna affärerna, såsom till exempel var en vara kan säljas till ett fördelaktigt pris, eller i vilken del av en stad som en tjänst saknas. Enligt en annan definition är entreprenörskap snarare en omstöpande kraft som flyttar hela ekonomier mot nya paradigm och jämviktslägen. Att sammanfatta den empiriska forskningen i ett sådant fält är svårt. Dessutom gör avsaknad av tillgängliga data att mycket forskning helt enkelt inte finns.

Tillväxtanalys visar i kunskapsöversikten att tidigare forskning har tvingats lita till sekundärdata i mycket stor utsträckning, och att det dominerande sättet att mäta entreprenörskap på är data som beskriver frekvens av nyföretagande. Detta är ett ganska begränsat synsätt, givet att många definitioner avser något betydligt mer omfattande.

Fler studier om svenska förhållanden behövs

Vi behöver veta mycket mer om hur invandrare bidrar till just Sveriges entreprenöriella ekosystem. Hur går det för företag som har många invandrare i sina styrelser? Kan vi se systematiska skillnader i exportföretags beteende beroende på var vd:n har sitt ursprung? Om ett riskkapital- eller private equity-bolag drivs av en invandrare, vad kan vi då förvänta oss? Dessa typer av frågor kan staplas på varandra, och vi verkar inte ha svaret på särskilt många av dem. Rapporten lyfter även vikten av att utforma politik som särskiljer mellan nödvändighets- och möjlighetsdrivna entreprenörer, snarare än att behandla invandrares företagande som en enhetlig kategori.

Tillväxtanalys uppfattning är att mycket av den internationella litteraturen är svår, att på ett fruktbart sätt, lära av i ett svenskt sammanhang. Många studier som visar på stora effekter av invandrares entreprenörskap är utförda i världens mest dynamiska miljöer, såsom Silicon Valley. Dessa platser attraherar en helt annan typ av invandring än Sverige, och det ekonomiska och institutionella ramverket är likaledes av helt annan karaktär. I rapporten betonar vi vikten av att förstå invandrarföretagande utifrån dess geografiska och sektoriella sammanhang, exempelvis i utsatta områden eller i arbetsintensiva branscher med begränsad tillväxtpotential.

Stora skillnader i företagande mellan grupper med olika ursprung

Vad det gäller invandrares roll som företagare är situationen något klarare.

För det första driver svenskar företag i något högre utsträckning än invandrare, men skillnaderna är inte särskilt stora. För det andra har invandrares företag lägre utvecklingspotential; de är t.ex. mindre ofta aktiebolag. Detta illustrerar en mer generell poäng i forskningen: att egen­företagande ofta används som ett mått på entreprenörskap, trots att det inte säger mycket om företagens innovationsgrad, tillväxtambition eller ekonomiska genomslag. För det tredje är det mycket stora skillnader mellan grupper av invandrare, där invandrare från Europa och OECD befinner sig närmare den svenskfödda gruppen. Samtidigt konstaterar vi att det finns betydande kunskapsluckor kring hur invandrar­ägda företag påverkar produktivitet, lönenivåer och skatteintäkter, särskilt i det svenska sammanhanget.

Internationell forskning visar vilka insatser som kan ge effekt

Vi tror att det finns mycket att lära av den internationella litteraturen kring invandrares företagande i utsatta områden och s.k. ”etniska enklaver”. Den internationella littera­turen visar här att det är viktigt att tidigt bryta onda cirklar, men samtidigt att goda insatser kan ge ringar på vattnet genom att information sprids i de formella och informella etniska nätverk som ofta är mycket täta på sådana platser.

Vår allt annat överskuggande slutsats är att invandringens ursprung och karaktär verkar vara den viktigaste faktorn för att avgöra hur invandringen bidrar till Sverige och vår tillväxt. Det finns anledning att vara hoppfull vad det gäller invandrare från Europa och OECD, samt invandrare med längre universitetsutbildning från internationellt erkända universitet. Vad det gäller asyl- och anhörigmigration från icke-västerländska länder finns å andra sidan tydliga skäl till skepsis.