Avskogningsförordningen – Potentiella konsekvenser och kunskapsluckor
EU:s kommande avskogningsförordning (EUDR) är central i EU:s gröna giv och har som mål att minska unionens påverkan på global avskogning och skogsförstörelse. I den här rapporten studeras förordningens potentiella effekter, med särskilt fokus på svenskt näringsliv och handel.
Oavsett om de föreslagna förenklingarna av förordningen träder i kraft eller inte, väntas många svenska företag att påverkas, framför allt små och medelstora företag. De största kostnaderna rör införande av nya rutiner och IT-system, insamling av detaljerade leverantörs- och geolokaliseringsdata samt rapportering. Företagen kan dessutom behöva vidta riskreducerande åtgärder.
De administrativa kostnaderna bedöms bli särskilt utmanande för små och medelstora företag, såsom svenska nötkreatur- och träproducenter. Hur kraven i praktiken påverkar verksamheterna är dock fortfarande osäkert, men både leverantörsval och konsumentpriser kan komma att påverkas, vilket i sin tur kan få konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft.
6 procent av importen och 11 procent av exporten kan påverkas
Små och medelstora företag står också för en stor del av Sveriges import av EUDR-varor, där kostnaderna väntas bli högst för företag som importerar från många små producenter i tredjeland. Dessa producenter kan ha svårt att tillhandahålla den information som krävs enligt EUDR, exempelvis spårbarhetdata ned till odlingsplats. Analysen visar att upp till 6 procent av Sveriges årliga importvärde och 11 procent av exportvärdet kan komma att omfattas av EUDR-kraven. Merparten av importen kommer från länder med låg risk för avskogning, vilket ger förenklade krav på riskhantering, samtidigt som normalriskländer står för 40–50 procent av Sveriges import av kaffe och oljepalm.
Potentiell omdirigering av handelsflöden och risk för läckage
När det gäller konsekvenser för internationell handel bedöms dessa som potentiellt stora. Omdirigeringar förväntas ske från producentländer med hög avskogningsrisk till länder med låg risk, samtidigt som EU-importörer kan komma att minska antalet leverantörer för att förenkla administrationen och minska risken för överträdelser. Detta riskerar att utesluta små, finansiellt svaga producenter i tredjeland från de globala värdekedjorna. En annan farhåga är läckagerisker, dvs. att EU:s minskade konsumtion av varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse helt eller delvis ersätts av ökad konsumtion i andra länder, vilket skulle hämma förordningens positiva effekter för klimat och miljö.
Positiva effekter för hållbar handel, men stödinsatser avgörande
Samtidigt finns andra bedömningar som pekar på att EUDR har god potential att skapa förutsättningar för en mer hållbar handel med de relevanta varorna och öppna för nya affärsmöjligheter. Det kan även ge konkurrensfördelar för EU:s företag att ligga i framkant när det gäller dokumentation och spårning, eftersom spårbarhetskrav generellt skärps. En central faktor för att EUDR ska nå sitt syfte är att erbjuda tillräckligt stöd både till europeiska företag och till producenter och exportörer i tredjeland.
