Transforma­tiva innovations­program

Diskussion om utvär­dering för politik­utveckling och ompröv­ning

Under det senaste decenniet har svensk innovations­politik genomgått en förändring. Fokus har delvis flyttats från att stimulera innovation för konkurrens­kraft till att främja utveck­lingen av system­innovationer för att möta komplexa samhälls­utmaningar. Den här rapporten handlar om Trans­formativa innovations­­program (TIP) i Sverige och belyser pro­gram­men ur ett utvärderingsperspektiv.

Tillväxtanalys förhoppning är att rapporten kan bidra till större förståelse för hur TIP kan genomföras med goda förutsättningar för utvärdering i en svensk kontext. Rapporten innehåller även en forskningsgenomgång av utvärderingslitteratur och granskar de strategiska innovationsprogrammen (SIP). SIP-programmen är föregångaren till Impact Innovation som har en tydligare TIP-karaktär.

En utgångspunkt för analysen är att uppföljningar och utvärderingar ska ge olika aktörer – såsom regeringen och genomförandemyndigheter – de olika underlag de behöver för att kunna utveckla eller ompröva programmen.

Rekommendationer till regeringen

• Stärk förutsättningarna för oberoende effektutvärdering. Lägg uppdrag till genomförandemyndigheterna att stärka förutsättningarna för oberoende effekt­utvärdering. Detta inkluderar bland annat att ange primära och sekundära mål; redovisa effektlogiker på program- och insatsnivå samt att dokumentera stöd­tilldelnings­processer.
• Metodstöd för implementering och utvärdering. Etablera en central funktion för förvaltnings­övergripande utveckling av effektlogiker och utvärderings­planer som kan stödja genomförande myndigheter att säkerställa hög kvalitet i förutsättningar för effekt­utvärdering.
• Möjliggör tidig omprövning. Säkerställ möjligheter att tidigt ompröva eller avbryta långsiktiga och resurskrävande program. Det kan åstadkommas genom uppdrag om oberoende ex anteutvärdering, försöksverksamhet samt halvtids­utvärdering. Som inspirerande exempel kan nämnas Trafikanalys ex antegranskning av Trafikverkets infrastrukturplaner.
• Avvakta uppskalning. Utforma de fem program som lanserats inom Impact Innovation som försöksverksamhet och avvakta uppskalning tills det finns starkare belägg för att programmen bidrar kostnadseffektivt till att lösa de mål de adresserar.
• Anslå forskningsmedel till utvärderingsforskning. Anslå forskningsmedel för att stärka forskning och effektutvärdering av politikområdesövergripande omställnings­politik och komplexa innovationssatsningar som TIP. Tillväxtanalys kan administrera ett sådant uppdrag.
• Eftersträva bred politisk förankring. Eftersträva bred politisk förankring för lång­siktiga TIP som överskrider en eller flera mandatperioder. SIP har en samlad program­längd på 12 år. Inom ramen för Impact Innovation planeras insatser fram till 2040.

Rekommendationer till myndigheter

• Integrera effektutvärderings­perspektivet vid design och implementering av program. Utvärderings­perspektivet bör beaktas redan vid design och implementering. Samverkan med Tillväxtanalys eller akademiska miljöer kan vara en lösning men vår bedömning är att en mer kostnadseffektiv metod är att genomförande­myndigheterna utvecklar och drar nytta av den interna analys- och effektutvärderingskompetensen vid implementeringen av åtgärder och program.
• Säkerställ tillgång till relevant dokumentation och data. Utveckla effektlogik för programmen som helhet och för centrala delinsatser. Samla in data relaterad till programmens mål och delmål som kan användas för att följa upp och utvärdera program och insatser. Det inkluderar bland annat att dokumentera urvalsprocesser.
• Transparent återrapportering. I återrapporteringen till regeringen bör det tydligt framgå vilka aspekter av ett program som har utvärderats, samt hur resultaten ska tolkas. Särskilt viktigt är att klargöra graden av evidens gällande effekter – det vill säga om en utvärdering bygger på en relevant metodik för att påvisa faktiska resultat, eller om den primärt är processorienterad eller uppföljande.
• Belys oavsedda effekter. För att regeringen ska ha möjlighet att göra en helhets­bedömning av programmens samhällsekonomiska värde bör även kostnadssidan vara belyst vilket bland annat inkluderar: Administrativa kostnader, snedvridning av konkurrensen, risk för felaktiga teknikval, dödviktseffekter och skattekilar med mera.