Utsläpp av växthusgaser sjunker – men branschernas trender är olika

Fokus grön omställning: Trenden för Sverige sedan 2008 visar att utsläppen blir lägre, både i reella termer men även per förädlad krona i ekonomin, dvs att produktionen av varor och tjänster blir klimateffektivare. Det går dock se en nyans i statistiken när den bryts ner i branschernas egen utveckling. Genom att undersöka just intensiteterna, där kvoten mellan växthusgaser och branschens förädlingsvärde i miljoner kronor speglas, kan vi jämföra olika branscher med bas i deras ekonomiska bidrag.

Utveckling av växthusgasintensiteter, ton per miljon kronor förädlingsvärde per bransch (2022 års priser)

Se statistiken till figuren i analysverktyget

Branschers intensitet över tid

Jordbruk, skogsbruk och fiske har en – över tidsperioden 2008–2023, nedåtgående trend i utsläpp per krona, dvs de har över tid blivit effektivare att genomföra sin produktion jämte deras utsläpp. Under 2008 var intensiteten 163 ton per miljoner kronor. En svagt ökande intensitet syns sedan år 2020 med en kraftigare uppgång 2023 då den var 135 ton per miljon kronor, en siffra som ändå var lägre än 2008. Dessa branscher har en jämförelsevis hög intensitet i kvoten mellan utsläpp och förädlingsvärde vilket förklaras av att branschernas marginaler är låga och att vidareförädlingen av råvaruprodukterna inte sker hos dem.

Branschgrupper som visar en sjunkande intensitet över hela tidsperioden är branscherna el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall. Under 2008 var intensiteten 76 ton per miljoner kronor och 2023 var den 43 ton per miljon kronor. Detta förklaras av att själva utsläppen har sjunkit över tid. Branschernas ekonomiska förädlingsvärde har dock varit stabil över perioden. El, gas och värmeverken har bland annat investerat i miljöskyddande åtgärder över flera års tid med ny teknologi och digitalisering vilket innebär effektivare produktionsmetoder.

Transportbranschen har även den minskat sina utsläpp per miljoner kronor. I denna branschgrupp hittar vi åkerier, flyg och sjöfart. 2008 var intensiteten 55 ton per miljoner kronor och under 2023, 35 ton per miljoner kronor. Det är en reducering med 36 procent. Dock börjar intensiteten nära sig pre-pandeminivåer (år 2019) efter en längre tids nedgång. Inom branschgruppen börjar både sjöfarten och flyget närma sig pre-pandemiåren för växthusgaserna. Åkerierna har dock över tid skiftat fordonsflottan och arbetat med logistikutveckling vilket har fortsatt bra inverkan på effektiviteten i utbudet hos dem. Reduktionspliktens inverkan syns ännu inte i figuren.

Gruvindustrin är den enda branschgruppen som har ökat sin utsläppsintensitet mellan 2008–2023. Under 2008 var intensiteten 17 ton per miljoner kronor och under 2023 skattas den till 22 ton per miljon kronor. Det är en kombination av något ökade växthusgasutsläpp i produktionen och ett minskat förädlingsvärde i branschen som förklarar ökad intensitet. Gruvindustrin noterade visst produktionsbortfall under 2022 och 2023 med en vikande efterfrågan internationellt.

Den största branschgruppen, tillverkningsindustrin har reducerat sin utsläppsintensitet och stärkt sin konkurrenskraft mellan 2008–2023. Under 2023 låg utsläppsintensiteten på 15 ton per miljoner kronor jämfört 23 ton per miljoner kronor under 2008. Den största effektivisering hittar vi hos tillverkare av gummi och plast, och hos raffinaderierna. Övriga branscher inom tillverkningsindustrin ökar även de sitt klimatarbete men i lägre takt.

Med olika former av styrmedel och olika möjligheter för både producenter och konsumenter att minska eller öka utsläppen och naturresursanvändningen, är det intressant att kunna visa båda dessa perspektiv. Generellt kan vi visa att branscher som ligger tidigt i förädlingsvärde­kedjan, som gruvor, jordbruk, skogsbruk, fiske och tung industri, har en större energi­användning och miljöpåverkan än de som ligger längre fram i förädlingsvärdeskedjan. Vi kan även visa beroenden mellan olika ekonomiska aktörer och leverantörskedjor där kunskap kring insatsvarornas miljöpåverkan ökar.