Det gröna ramverket – "verklig grön tillväxt" enligt Per Espen Stoknes
Att uppnå en frikoppling mellan BNP-tillväxt och miljöpåverkan, så kallad ”decoupling”, är utgångspunkten för begreppet grön tillväxt utvecklat av Per Espen Stocknes, psykolog med doktorsexamen i nationalekonomi. Verklig grön tillväxt är en tillväxt där avlänkningen är tillräckligt stor för att vi ska vara i linje med Parisavtalet.
Centralt för ”verklig grön tillväxt” är en differentiering mellan stark och svag avlänkning (decoupling). Den starka definitionen som är grunden för "verklig grön tillväxt" kräver tillräcklig frikoppling för att uppnå vetenskapsbaserade mål för planetära gränser (Stoknes & Rockström, 2018). Ramverket har testats empiriskt på de nordiska länderna. Resultaten visar att mellan 2000 och 2015 hade Sverige, Finland och Danmark uppnått ”verklig grön tillväxt” enligt Stoknes och Rockströms analys, medan Norge inte hade gjort det.
Definitioner av grön tillväxt
Stoknes och Rockström menar att andras (OECD, UNEP mfl) definitioner av grön tillväxt saknar mätbara kriterier och indikatorer på om den ekonomisk tillväxten i olika skalor – från städer, nationer till världen – är "tillräckligt grön" för att det ska vara möjligt för ekonomier att kunna utvecklas inom de planetära gränsernas biofysiskt säkra operationsutrymmet. Det senare kräver vetenskapsbaserade mål för stabila jordsystem. Stoknes och Rockström argumenterar för en övergång från ett paradigm som i huvudsak fokuserar på relativa effektivitetsförbättringar till paradigm baserat på "verklig grönt tillväxt" som ger absoluta minskningar av miljöpåverkan. De föreslår en verklig (genuin) grön tillväxtmodell som innehåller definierade globala budgetar för till exempel kol, kväve, fosfor, mark, mineraler och sötvatten.
Enligt deras definition är grön tillväxt en ökning av ekonomisk tillväxt parallellt med en minskning av det totala miljöavtrycket mätt i absoluta tal. "Ekonomisk tillväxt" definieras som ökat förädlingsvärde och "Totalt miljöavtryck” som: CO2-utsläpp i ton per år (pa), i materialflöden i ton per år eller genom ekologiskt fotavtryck (EF) mätt som globala hektar per år¹. I princip kan all materiell resursanvändning som är direkt relaterad till de planetariska gränser som har överskridits inkluderas. Grön tillväxt innebär att resursproduktiviteten² är större än BNP-tillväxten.
Men den här definitionen räcker inte enligt Stoknes och Rockström. Miljötrycket måste minska i tillräcklig takt och vara linjerade med vetenskapligt baserade mål definierade utifrån planetära gränser. De är kritiska till OECD:s ramverk som har mängder av indikatorer men saknar vägledning till vilken nivå på miljöförbättringar som krävs.
Baserat på en litteraturöversikt landar de på att, givet ett antagande om en global tillväxt på i genomsnitt 3 procent fram till 2050, behöver koldioxidproduktiviteten (CAPRO) vara minst 5 procent för att klara 2-gradersmålet. För att klara 1,5-gradersmålet krävs en CAPRO på 7–9 procent per år.
Indikatorer i analysverktyget här på Transforma
Genom Transforma kan du själv undersöka hur den gröna tillväxten utvecklas. Det finns indikatorer för BNP-utvecklingen nationellt, koldioxidutsläpp nationellt och för olika branscher samt CO2-utsläpp per BNP. Se indikatorerna genom analysverktyget
¹Stoknes, P. E., & Rockström, J. (2018). Redefining green growth within planetary boundaries. Energy Research & Social Science, 44, 41–49. https://doi.org/10.1016/j.erss.2018.04.030
²Resource productivity (RP) is measured in value added divided by physical units; i.e. in dollars/tons, dollars/kWh, or dollars/EF measured in global hectares.
Per Espen Stocknes är psykolog med doktorsexamen i nationalekonomi och chef för Center for Sustainability and Energy vid Norwegian Business School i Oslo.
Stocknes betonar vikten av att förändra sättet att tänka kring ekonomi och miljö, och föreslå att vi kan uppnå en grön tillväxt genom att investera i förnyelsebar energi, effektiv resursanvändning och innovation. Stoknes argumenterar för att vi behöver skapa incitament som gör hållbara val mer attraktiva för både företag och konsumenter. Genom att integrera miljömässiga och sociala faktorer i ekonomiska modeller kan vi arbeta mot en mer hållbar framtid.