Transforma: Produkternas klimat­påverkan

Varje gång en vara eller tjänst produceras lämnar den ett avtryck i form av miljöpåverkan. I den här artikeln analyserar vi växthusgasutsläpp kopplade till Sveriges import av varor och tjänster. Artikeln är den tredje i en serie om konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp som fördjupar kunskapen med hjälp av statistik och genom att belysa ämnet ur olika perspektiv.

Import av produkter med högst klimatpåverkan

De tio största produkterna – sett ur ett klimatperspektiv – står år 2023 för 60 procent av de importerade klimatgaserna. Dessa tio produkter är redovisade i figur 1 och sorterade efter storleksordning med deras respektive utsläppsmängder. Vi ser att fyra av produktgrupperna ökar sina utsläpp, bland annat motorfordon och släp, kemikalier och läkemedel och utsläpp förknippade med konsult- och informationstjänster.

Särskilt kraftigt sjunker växthusgaser förknippade med import av petroleum- och stenkolsprodukter.

2023 var den tredje största produktgruppen, ur ett klimatperspektiv, livsmedel, drycker och tobaksvaror. För dessa produkter är utsläppen i stort sett oförändrade mellan 2008-2023.

Källa: SCB, miljöräkenskaper

Figur 2 visar den relativa förändringen över tid, mellan 2008 och 2023 för de fem produkterna som ökar respektive minskar sin klimatpåverkan mest (i tonnage). Vi redovisar även den monetära importens förändring för dessa tio produkter för att få en idé om vad som driver utsläppsförändringarna.

Vi ser en frikoppling mellan växthusgaser och importvärdet av produkter som minskar sina växthusgasutsläpp. Det innebär att även om vi importerar mer av de här produktgrupperna minskar utsläppen av växthusgaser. Däremot ser vi även, för de produkter som ökar sina utsläpp mest, att importvärdet ökar samtidigt. Det innebär att produktionsprocesserna för de här produktgrupperna fortsatt är starkt kopplade till ekonomin.

Källa: SCB, miljöräkenskaperna och utrikeshandel med varor och tjänster. Not: diagrammet är klippt vid 200 procent.
Produktgrupperna Konsult- och infotjänster, och Fisk och fiskeriprodukter, ökar med 550 respektive 407 procent mellan
2008–2023 för importnivåer (i monetära termer).

Produkter från Indien, Kina och USA

Diversifiering av produkter är ett sätt att hantera risker på, men politisk styrning påverkar också företagens möjligheter att välja sina partners. I utrikesdeklarationen för år 2020 påtalades att Sveriges relation med USA var central för vår säkerhet och välstånd, samt att både Kina och Indien är viktiga handelspartners för Sverige. Statistiken visar att handeln med dessa tre länder har ökat. Inom EU har det pågått förhandlingar med Indien om att sluta ett frihandelsavtal. I slutet av januari 2026 avslutades förhandlingarna men det är ännu inte juridiskt bindande.

Vi tittar närmare på dessa tre länder med utgångspunkt i att de är stora ekonomier som tillsammans står för knappt hälften av världens utsläpp. I och med att de faller in under gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) kommer importen från dem att påverkas framöver.

Klimatpåverkan från import av produkter från Kina, USA och Indien är stora, vilket vi beskriver i artikeln, Klimatavtryck från Sveriges import av varor och tjänster
Kina är i termer av växthusgaser störst med 15 procent av utsläpp förknippade med import av produkter, USA kommer på 7:e plats med 5 procent av utsläppen och Indien på 12:e plats med 3 procent.

Indien

Förväntningar är stora på att exporten från Sverige till Indien kommer att öka framöver. Vi ser att utsläppen av växthusgaser ökar över tid med importen från Indien, även om importvärdet år 2023 stod för mindre än 1 procent. Vi tittar på tio produkter som vi importerar från Indien, dessa tio står för 71 procent av utsläppen inbäddade i produkterna vi importerade från Indien till Sverige.

Figur 3 visar de tio största importprodukterna ur ett klimatperspektiv, samt den förändring i utsläppsmängder som skett mellan 2008 och 2023. Stora delar av importen är relaterad till den svenska tillverkningsindustrin, med bland annat import av metallvaror, kemikalier och läkemedel samt elapparater.

Stora förändringar i utsläppsmängderna syns särskilt för den tjänstebaserade importen. Bland annat ökar klimattrycket för import av konsulter för informationstjänster, FoU och handel (parti- provision- och detaljhandel). Importen av bland annat konsulter för informationstjänster har ökat kraftigt i importvärde, och omfattade cirka 10,5 miljarder kronor under 2023. Värt att tänka på är att det under år 2008 efterfrågades väldigt lite av denna typ av tjänst och den totala tjänsteimporten från Indien under den tiden låg på 1,5 miljarder kronor. Dessutom är detta ett klassiskt fall där inte den direkta tjänsten medför några utsläpp, utan speglar det energisystem som Indien baseras på, med kolkraftverk som källa. Det vill säga att bedriva konsultverksamhet leder till utsläpp via uppvärmning av fastigheter, driften av verksamheten och de transporter som används.

Sverige importerar även en hel del textilier och kläder från Indien, en produkt som har vuxit i värde mellan 2008 och 2023, från cirka 2 000 miljarder kronor år 2008 till drygt 2 500 miljarder kronor år 2024. I figur 3 ser vi att utsläppen har gått ner med cirka 62 procent mellan år 2008 och 2023, vilket indikerar att Indien har arbetat aktivt med att få ner klimatgaserna för dessa typer av produkter.

Källa: SCB, miljöräkenskaperna

Kina

Utsläppen av växthusgaser förknippade med import till Sverige från Kina minskar mellan 2008 och 2023 med 5 procent. Detta sker även om importvärdet ökar över tid.

De tio största produkterna, sett ur ett klimatperspektiv, som Sverige importerar från Kina står för 72 procent av importutsläppen från Kina. Likartade produktgrupper återfinns i importen från Kina som från Indien. Produkterna som importeras är i hög utsträckning knutna till den svenska tillverkningsindustrin, där de största produkterna är övriga maskiner, motorfordon och släp samt elapparater.

Figur 4 visar att utsläppen har ökat mellan år 2008 och 2023 för produkter som exempelvis kemikalier och läkemedel (55 procent) och tjänster som arkitektur och forskning (46 procent). Ökningen i utsläppen är förknippade med ökad import av produkterna.

Produkter som minskar i utsläppsmängder är bland annat möbler och andra tillverkade varor (-39 procent) samt textilier och kläder (-38 procent). Sverige har ökat importen av dessa produkter över tid, vilket innebär att den kinesiska produktionen och dess leverantörskedjor har effektiviserat och reducerat klimateffekterna.

Källa: SCB, miljöräkenskaperna

USA

Utsläppen av växthusgaser från USA sjunker något över tid, med ca 2 procent mellan 2008 och 2023. Tittar vi på de tio största produkterna från USA, sett ur klimatsynpunkt, som Sverige importerar så står de för 66 procent av importen år 2023, listade i figur 5.

Import av råpetroleum och stenkolsprodukter har ökat markant från USA mellan 2008 och 2023. Under år 2008 importerades ett värde motsvarande cirka 341 miljoner kronor – år 2023 var värdet drygt 18 miljarder kronor. Tittar vi på hur utsläppen förändras över tid visar vi i figur att utsläppen från importerade petroleumprodukter också ökat markant.

Liksom från Indien och Kina är det i övriga importerade tillverkningsrelaterade produkter som de höga utsläppen av växthusgaser återfinns. Det är bland annat kemikalier och läkemedel, stål och metall, övriga maskiner och byggprodukter. Produkter som motorfordon och släp, arkitekt och tekniska tjänster och FoU samt övriga maskiner och livsmedel och dryck minskar i utsläppsmängder. Dock ökar utsläppen markant mer för de övriga sex produkterna som importeras. I dessa fall ökar importen till Sverige vilket förklarar den ökade utsläppsmängden.

I fallen med reducerade utsläpp från produkter som motorfordon och livsmedelsprodukter förklaras den sjunkande utsläppsmängden med att färre varor importeras. Övriga maskiner och inköp av forskningstjänster har dock ökat över tid samtidigt som de minskar sina utsläpp.

Importens påverkan på Sveriges klimatavtryck

Svensk konsumtions klimatavtryck uppstår till stor del utanför Sveriges gränser, eftersom importens värdekedjor (råvaruutvinning, tillverkning av komponenter, montering, transporter och energianvändning) är globalt spridda. Det gör att den andel av utsläppen som inte är knutna till europeisk handel inte fångas upp av enbart nationella styrmedel. Detta skapar ett styrnings- och ansvarsgap mellan var utsläppen sker och var efterfrågan finns.

Importen domineras fortfarande av varor kopplade till tillverkningsindustrin, men rör sig successivt mot större andel tjänstebaserade produkter, särskilt konsult- och datatjänster. Analysen visar samtidigt att även tjänster bär betydande “inbäddade” utsläpp via leverantörsländernas energimix, lokaler, transporter och övrig drift – alltså inte från “tjänsten i sig”, utan från systemet som möjliggör den.

De tio mest klimatpåverkande produktgrupperna står för cirka 60 procent av importens växthusgasutsläpp. Det innebär att riktade åtgärder mot ett begränsat antal produktkategorier kan få stor effekt. Över tid syns både ökningar och minskningar: flera varugrupper ökar sin andel och driver upp utsläpp, medan exempelvis petroleum- och stenkolsprodukter minskar kraftigt i utsläpp kopplat till import (i totalen), och vissa teknik-/maskinrelaterade grupper visar sjunkande utsläpp.

För produktgrupper där utsläppen minskar trots att importvärdet ökar syns en frikoppling mellan ekonomisk importnivå och utsläpp. För de produktgrupper som ökar mest syns däremot ofta att både importvärde och utsläpp stiger, vilket tyder på fortsatt stark koppling mellan ekonomisk aktivitet och utsläppsintensiva processer.

För att minska Sveriges “verkliga” klimatpåverkan krävs åtgärder som går bortom territoriella utsläpp och stärker styrning i leverantörsled – till exempel klimatkrav i inköp, leverantörsdialog, spårbarhet, risk- och resiliensarbete samt strategier för att minska beroendet av utsläppsintensiva värdekedjelänkar (oavsett om importen är varu- eller tjänsteburen).